Kategori: Podd

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Med julen i antågande avslutar Carl och Jonas denna första säsong av den Tredje Uppgiften genom att ta sig an utmaningen att förklara det nu rådande läget inom forskning om tomten, genom en högst selektiv litteraturöversikt inom området. Till Carls och Jonas hjälp har Camilla Olsson, universitetsbibliotekarie, tagit fram ett antal forskningsartiklar som ger en tvärvetenskaplig överblick, från de kanske något mer humoristiska studierna, till det djupa allvaret och akademiska nörderiet.

Artiklarna i avsnittet  (in order of appearance) 

Randler, C. (2019). Is Santa Claus an evening owl? Chronobiology International, 36(4), 445-448. doi: 10.1080/07420528.2018.1553886

Donath, L., Roth, R., Lichtenstein, E., Elliot, C., Zahner, L., & Faude, O. (2015). Jeopardizing Christmas: Why spoiled kids and a tight schedule could make Santa Claus fall? Gait & Posture, 41(3), 745-749. doi: 10.1016/j.gaitpost.2014.12.010

Park, J. J., Coumbe, B. G. T., Park, E. H. G., Tse, G., Subramanian, S. V., & Chen, J. T. (2016). Dispelling the nice or naughty myth: Retrospective observational study of Santa Claus. BMJ, 355. doi: 10.1136/bmj.i6355

Anderson, C., & Prentice, N. (1994). Encounter with reality: Children’s reactions on discovering the Santa Claus myth. Child Psychiatry and Human Development, 25(2), 67-84. doi: 10.1007/BF02253287

Richardson, J., & Simpson, C. (1982). Children, gender, and social structure: An analysis of the contents of letters to Santa Claus. Child Development, 53(2), 429. doi: 10.2307/1128986

Hancock, P. (2016). Recognition and the moral taint of sexuality: Threat, masculinity and Santa Claus. Human Relations, 69(2), 461-481. doi: 10.1177/0018726715589798

Pretes, M. (1995). Postmodern tourism: The Santa Claus industry. Annals of Tourism Research, 22(1), 1-15. doi: 10.1016/0160-7383(94)00026-O

Sinardet, D., & Mortelmans, D. (2009). The feminine side to Santa Claus. Women’s work of kinship in contemporary gift-giving relations. The Social Science Journal, 46(1), 124-142. doi: 10.1016/j.soscij.2008.12.006

Trinkaus, J. (2005). Visiting Santa: Another look. Psychological Reports, 96(3_suppl), 1022-1024. doi: 10.2466/pr0.96.3c.1022-1024

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Vad gör en professor på jobbet? Vad innebär det att arbeta med tillämpad forskning? I detta avsnitt fördjupar sig Carl och Jonas i den vetenskapliga världens vardag. Med utgångspunkt i hur det är att arbeta som professor inom det beteendevetenskapliga och samhällsvetenskapliga fälten, samt utifrån hur det är att driva tillämpade forskningsprojekt på RISE – Research Institutes of Sweden, försöker de utforska vad det akademiska arbetet egentligen innebär.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Carl och Jonas diskuterar och träter om den akademiska konferensen. Vad är en akademisk konferens? Varför behövs de? Varför reser forskare kors och tvärs i vetenskapens namn?

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Carl och Jonas har läst en artikel om pedagogisk spelanvändning och tar det som utgångspunkt för att diskutera hur forskningsresultat lätt förenklas och överdrivs när de presenteras.

Studien: Katsuo A. Nishikawa & Joseph Jaeger (2011) A Computer Simulation Comparing the Incentive Structures of Dictatorships and Democracies, Journal of Political Science Education, 7:2, 135-142

Jane McGonigals TED-talk

 

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

I detta avsnitt diskuteras”doktoranden” som akademisk företeelse. Carl tycker att doktorandtillvaron verkar te sig stressig medan Jonas tycker att de borde tillvarata den kanske friaste forskningstiden de någonsin får under karriären. Industridoktorander och disputationsakter förklaras. Jonas blir arg på doktorander som inte förstår att de är privilegierade.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Carl läser nyhetsrubriker och slås av hur dessa inte sällan beskriver forskning på ett så pass förenklat sätt att de inte längre beskriver det den vetenskapliga artikeln kommit fram till. Med detta som fond förklarar Jonas vad den vetenskapliga artikeln egentligen är och hur en sådan text jämförs med andra texter så som uppsatser, rapporter och avhandlingar. Vi diskuterar hur man går tillväga för att värdera en vetenskaplig artikel och resonerar vidare kring de utmaningar som finns för allmänheten i att ta del av den forskning som idag skapas.

Länkar och vidare läsning:

Den norska listan. Ett register över vetenskapliga tidskrifter och deras nivå som används av flera lärosäten i Sverige.

En film som förklarar begreppet impact factor

En artikel som kritiserar det vetenskapliga förlaget Elsevier och beskriver hur vinstintressen förhindrar fri kunskapsspridning

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Forskningsetiken är en hörnsten i forskning. I Vetenskapsrådets Codex skriver man;

En forskares arbete regleras av mer eller mindre tvingande regler och föreskrifter. Man kunde ändå säga att forskarens eget etiska ansvar i en mening utgör grunden för all forskningsetik. Forskaren har nämligen ytterst själv ansvaret att se till att forskningen är av god kvalitet och moraliskt acceptabel. Som den senaste statliga utredningen om forskningsetik påpekade så måste forskningsetisk reflektion vara en naturlig del av forskningens vardag (SOU 1999:4).

I detta avsnitt har Jonas hittat en artikel vars berättelse med all önskvärd tydlighet illustrerar vikten av ett forskningsetiskt regelverk. Berättelsen om elefanten Tusko och hans sorgliga öde blir utgångspunkt för ett vidare resonemang om vikten av etik i forskningen.

Länkar och vidare läsning:

Själva originalstudien från 1962:

West, L. J., Pierce, C. M., & Thomas, W. D. (1962). Lysergic Acid Diethylamide: Its Effects on a Male Asiatic Elephant. Science, 138(3545), 1100–1103. doi: 10.1126/science.138.3545.1100

Det ‘nya’ försöket med LSD-elefanter från 1984:

Siegel, R. K. (1984). LSD-induced effects in elephants: Comparisons with musth behavior. Bulletin of the Psychonomic Society, 22(1), 53–56. doi: 10.3758/bf03333759

En film som visar försök med LSD-påverkade soldater

En dödsruna över Louis Joylon West

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

I detta avsnitt har Carl och Jonas läst studien Unskilled and unaware of it, känd för att dess resultat kommit att sammanfattas i det som kallas Dunning-Kruger-effekten. Studiens resultat, att den som är inkompetent också är oförmögen att förstå sig själv som inkompetent utan istället överskattar sin förmåga, tycks låna sig otäckt bra till en rad samtidsanalyser.

Länkar och vidare läsning:

Originalartikeln: Kruger, J., & Dunning, D. (1999). Unskilled and unaware of it: how difficulties in recognizing one’s own incompetence lead to inflated self-assessments. Journal of Personality and Social Psychology, 77(6), 1121.

En överskådlig filmintroduktion till Dunning-Kruger effekten.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Vi insåg att en podd med detta namn måste ta utgångspunkt i begreppet, så vi prövar oss fram i detta första avsnittet, där vi diskuterar Tredje Uppgiften (samverkansuppdraget) samt universitetens och högskolornas arbete i att kommunicera vetenskap till allmänheten. Vi resonerar kring hur uppdraget har förändrats i takt med att samhället och medielandskapet förändrats, vi berör forskares ‘imposter syndrome’ och funderar över vad vi vill åstadkomma med vår podd, som i nästa avsnitt blir mer av en djupdykning.

Länkar kopplade till avsnittets innehåll.

Högskolelagen där samverkansuppdraget regleras

Agnes Wolds artikel som nämns i podden

Den forskningsartikel där begreppet “imposter phenomenon” myntas.
Clance, P. R., & Imes, S. A. (1978). The imposter phenomenon in high achieving women: Dynamics and therapeutic intervention. Psychotherapy: Theory, Research & Practice, 15(3), 241-247.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Snart kommer det första avsnittet och den första säsongen av Den Tredje Uppgiften, en podd om vetenskap och forskning med Carl Heath och Jonas Linderoth. Detta första smygavsnitt ger en kort introduktion till vilka vi är, och varför vi gör denna podd. Och så får man bekanta sig med Goffman. Hunden alltså.

Snart blir det premiär för podden Den Tredje Uppgiften – en podd om vetenskap och forskning av Jonas Linderoth och Carl Heath. Vi som gör denna podd har sedan flera år haft en pågående diskussion om just dessa frågor och perspektiv, och podden blir ett sätt för oss att dela med oss av våra tankar och reflektioner. Håll utkik, snart kommer ett första avsnitt!